Part of
ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Det finns en stark berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet. Genom att anlägga ett kunskapshistoriskt perspektiv åskådliggör författarna hur humanister befann sig mitt i välfärdssamhällets kultur och politik, medier och bokmarknad, idédebatt och utbildningsväsende.
I centrum för boken står 1960- och 1970-talens offentlighet. I en första del belyses hur humanister spelade en avgörande roll i den unga televisionens folkbildningsprogram liksom i tidens populärvetenskapliga pocketboksutgivning och på dagstidningarnas essäsidor. I en andra del riktas uppmärksamheten mot humanioras plats i den kristna kultursfären, arbetarrörelsens folkbildningsarbete och den nya vänsterns bokcaféer. Vi får möta personer som Per I. Gedin, Gunnel Vallquist och Jan-Öjvind Swahn, men även tv-producenter, studiecirkelarrangörer, översättare av radikal facklitteratur och åtskilliga andra. Alla bidrog de till att sätta humanistisk kunskap i rörelse under efterkrigsdecennierna.
Mot en internationell bakgrund framträder bilden av ett humanistiskt kunskapssystem med djupa förankringar och vida förgreningar i det svenska samhället. Det är om dessa kunskapens aktörer och arenor som denna bok handlar.
***
There is a strong narrative on how the humanities were marginalized in postwar Sweden: in the land of engineers, technocrats and social scientists, there was no room for erudition, philosophy and history. This book challenges such a notion and shows how clearly the humanities were present in the public sphere of the time. By applying perspectives from the history of knowledge, the authors illustrate how humanists were key figures in the welfare society’s culture and politics, media and book market, education and intellectual debate.
At the heart of the book is the public sphere of the 1960s and 1970s. In a first part, the authors highlight how humanists played a decisive role in the young television’s educational program as well as in the popular science paperback publishing of the time and on the essay pages in the newspapers. In a second part, attention is drawn to the humanities’ place in the Christian cultural sphere, the labour movement’s education work and the New Left’s book cafés. We meet people like Per I. Gedin, Gunnel Vallquist and Jan-Öjvind Swahn, but also TV producers, study circle organizers, translators of radical non-fiction and many others. They all helped to set humanistic knowledge in motion during the postwar decades.
Against an international background, the image of a humanistic knowledge system with deep roots and wide connections in Swedish society emerges. It is about these actors and arenas of knowledge that this book is about.
Academic co-ordinator is Lena Lennerhed, Professor in History of Ideas, Södertörn University. ORCID: 0000-0001-6921-2480
Östling, J et al. 2022. Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden. Sweden: Kriterium. DOI: https://doi.org/10.22188/kriterium.36
This book is distributed under the terms of the Creative Commons Attribution + Noncommercial + NoDerivatives 4.0 license. Copyright is retained by the author(s)
Den här boken är vetenskapligt sakkunniggranskad. Se Kriteriums policys och peer review riktlinjer.
Publicerad den 24 maj 2022
Swedish
464
| 978-91-7061-879-6 |