@book{Lövheim2016, abstract = {ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online) Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle handlar om styrning av framförallt barn och ungdomar i Sverige till att välja naturvetenskap och teknik som utbildning, yrke och identitet mellan åren 1950–2000. Ämnesmässigt befinner sig texten i en tvärvetenskaplig forskningstradition där perspektiv från vetenskapshistoria och utbildningshistoria används tillsammans med teoretisk inspiration från fältet governmentality studies.I boken beskrivs inledningsvis framväxten av en ny samhällelig problembild i Sverige och övriga västvärlden under tidig efterkrigstid, nämligen bristen på ingenjörer och naturvetare. Den period som sträckte sig från andra världskriget krigets utbrott till 1950-­talets mitt hade sett en ny värdering av vetenskaplig forskning och tillämpning, både från de militära och civila delarna av samhället. I samband med återuppbyggnaden av Europa och den pågående Marshallhjälpen sammankopplades teknik och naturvetenskap alltmer med ökad industriell produktivitet men också med ekonomisk tillväxt. Ovanstående utveckling ledde under 1960-­talet till att rekryteringspolitiska målsättningar uttalades allt starkare. I slutet av decenniet blev det uppenbart att viljan att höja antalet studerande i teknik och naturvetenskap kom att kollidera med andra utbildningspolitiska ambitioner, framförallt den om individens rätt till ett fritt val av utbildning. I försöken att på samma gång respektera detta självbestämmande och samtidigt skapa fler studerande inom de ovan nämnda disciplinerna växte strategier fram i formen av ett slags ”positiv maktutövning” – vad som också kallas liberalt styre – där den bärande idén var att förmå elever att söka sig till naturvetenskap och teknik av sin egen fria vilja. Boken ger fortsättningsvis prov på hur denna strategi att styra genom individens autonomi frambringade en rad olika specifika påverkanssåtgärder från 1970-­talet och framåt. Bland dessa återfinns förändrade kursplaner och läromedel, men också insatser utanför den traditionella läromiljön, såsom kringresande vetenskapsshower, reklamkampanjer och uppförandet av teknik-­ och vetenskapscentra. Vad som också framträder i boken är rekryteringspolitikens bredd. Många aktörer i samhället verkade för fler naturvetare och ingenjörer – inte endast på myndighetsnivå utan även inom näringsliv och bland enskilda intresseorganisationer. Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle ger inga svar inte på hur fler ungdomar skall förmås bli intresserade av naturvetenskap och teknik. Snarare handlar boken om hur den frågan besvarats av andra och vilka konsekvenser detta har fått för uppkomsten av nya maktrelationer mellan samhälle och individ, men också för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarnas positioner i samtiden. Academic co-ordinator is Thomas Kaiserfeld, Professor, History of Ideas and Sciences, Lund University: https://orcid.org/0000-0002-1145-7909}, address = {Sweden}, author = {Lövheim, Daniel}, doi = {10.21525/kriterium.7}, isbn = {978-91-88168-27-6, 978-91-88168-73-3}, keyword = {Education policies, Vocational guidance, Freedom of choice, Recruitment}, month = {Dec}, pages = {260}, publisher = {Kriterium}, subtitle = {Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid}, title = {Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle}, year = {2016} }