@book{Ljunggren2021, abstract = {ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)Nina Berberova (1901–1993) almost appears to have lived several lives. First, she was a young writer in the revolutionary Russia. Then she witnessed the hectic 1920s in Berlin and achieved her literary breakthrough in interwar Paris with psychologically finely-honed novels and short stories set in the Russian émigré community. Finally, she went on in the latter half of the century to a career as a Slavist in the United States. She had her eyes on Russia the whole time. As an academic she studied the cracks in the ideological wall and seems early on to have foreseen her return to her homeland. At last, as she approached the age of ninety, she had vanquished the Soviet Union and could go back in triumph in the “revolutionary” year of 1989.In addition to everything else Berberova was an avid letter writer who maintained a great many correspondences. For nearly thirty years she was friends with her Russian – and Petersburgian –countryman Sergej Rittenberg (1899–1975) in Stockholm, to whom she sent more than 150 letters and postcards between 1947 and 1975. A reflection of her thoughts and reading interests, they also provide a glimpse into the genesis of her huge memoir The Italics Are Mine (Kursiv moj).This volume presents Berberova’s letters with an introduction and extensive commentaries by Professor Magnus Ljunggren. *** Nina Berberova (1901-1993) var en betydande exponent för den ryska exillitteraturen i det tjugonde seklet. Hon utvandrade från S:t Petersburg 1921 och verkade efterhand först i Berlin, så i Paris och till slut – som slavistprofessor – i USA. Hon står framför allt för en sparsmakad novellistik och en memoarbok – ”Med mina understrykningar” – som har översatts till en rad språk. Med Sergej Rittenberg, utvandrad från samma S:t Petersburg, lektor i ryska vid Stockholms universitet, förenades Berberova i en unik vänskap. Hon hade anlänt till Stockholm 1946 för att hämta hem ett honorar för sin till svenska översatta Tjajkovskijbiografi. Här blev hon bekant med Rittenberg. Ett samtal inleddes – om hemlandet, om den ryska litteraturen, om emigrationens djupnande kris – som varade fram till Rittenbergs död 1975. Berberova redogör i sina här utförligt kommenterade runt 150 brev till Rittenberg för läsfrukter och resintryck. Hon blickar tillbaka och ser framåt. Hon avger politiska kommentarer och förmedlar stämningar ur de olika exilmiljöerna. Hela tiden har hon ögonen på Ryssland. Hon känner med början på 1960-talet att Sovjetideologin håller på att krackelera. ”Om 20 år kommer vi att ges ut där borta”, skriver hon segervisst. Hon tar bara fel på några år. 1989 återvänder hon i triumf till Leningrad och Moskva. Hon hyllas nu som en levande länk till den stora ryska modernismen, med personliga minnen av både Aleksandr Blok och Anna Achmatova. Berberovas brev speglar ett centralt exilliv i Europa och USA. De utgör ett viktigt komplement till hennes klassikerstämplade memoarverk. Academic co-ordinator is Antoaneta Granberg, Department of Languages and Literatures, University of Gothenburg: https://orcid.org/0000-0002-4200-4072}, address = {Sweden}, author = {Ljunggren, Magnus}, doi = {10.21524/kriterium.25}, isbn = {978-91-7963-058-4, 978-91-7963-059-1, 978-91-7963-060-7, 978-91-7963-061-4}, keyword = {Russia, Russian literature, Sweden, Nina Berberova}, month = {Mar}, pages = {311}, publisher = {Kriterium}, subtitle = {Edited and with an introduction by Magnus Ljunggren}, title = {“MY DEAR, CLOSE AND DISTANT FRIEND”: Nina Berberova’s Letters to Sergej Rittenberg (1947–1975)}, year = {2021} }